




En lugn vecka på jobbet har fortlöpit då jag tålmodigt gått och väntat på att mina nya celler ska växa till sig så att jag kan dra igång med mina experiment igen. Frustrerande att känna stressen efter välbehövda resultat och data, men fortfarande inte kunna göra mer än att invänta och hoppas på det bästa. Så denna veckan har det varit lugnet framför stormen, då jag nu under kommande vecka ska dra igång med mina experiment igen och förhoppningsvis få de resultat som MÅSTE komma nu!
I övrigt har det varit lugna gatan här i LA. Ett besök på operan har hunnits med, vilket var en ny och otrolig upplevelse för min del. Blev medbjuden av min nyfunne väninna, Laura, vars son spelar i operans symfoniorkester. Det sägs ju att man antingen älskar eller hatar opera och för min del så får jag nog anse mig tillhöra den första kategorin. Trots ett olyckligt slut (vilket kanske är typiskt för de flesta operor) var det en vacker upplevelse och jag blev positivt överaskad. Absolut en upplevelse som jag med nöje ska göra om när tillfälle ges.
Fredagen vigdes åt vandring i bergen, återigen med Laura, som tagit mig under sina vingars beskydd :) Två timmars kvällsvandring utmed en brant bergsled i Topanaga State Park. En helt otrolig upplevelse som man inte tror man ska få uppleva i LA. Närheten till naturen, syrsornas spelande i en annars tyst miljö (inga traffikljud) och denna otroliga utsikt över havet på ena sidan och stadens ljus på andra sidan som breder ut sig nedanför...magnifikt! Hungriga efter vår vandring åker vi sedan tillsammans med den vandrargrupp som Laura tillhör, till en restaurang i närheten och fyller på vårt energiföråd igen med diverse nyttigheter och onyttigheter :)
1 kommentar:
Det var snålt med kommentarer i din blogg, så nu lämnar jag ett litet avtryck här. Kikar in då och då och läser. Låter som du har det kanonbra där borta och att projektet går bra! Ha det så bra! Kram Jolina
Skicka en kommentar