söndag 28 september 2008

Spanish week































Ytterligare en vecka har passerat och livet här i LA går framåt med stormsteg. Temat för veckan har i mångt och mycket varit spanska influenser.

Torsdagkvällen var vigd åt spansk musik tillsammans med min vän Jacky, som hämtar upp mig vid USC efter jobbet. Turen går till Down Town LA och kvarteret Little Tokyo, där en utomhuskonsert anordnats. På scen står det amerikanska bandet Chicha Libre och ut från högtalarna hörs spanska toner som får höfterna att vilja gunga med =) Folk från publiken börjar till och med danska på scenen och en kille tar nästan över showen med sina dans moves =) Nöjda och belåtna går vi sedan efter konserten runt och strosar i Little Tokyo och Jacky visar mig små guldklimpsställen som ligger undangömda i små gränder...japanska små restauranger och butiker. Sedan får jag lära mig konsten att äta nudlar på rätt sätt...det är minsann inte så lätt som man tror, en hel vetenskap =)

Så blir det äntligen fredag efter en hektisk vecka på jobbet och på schemat står Spansk afton på Restaurang och Bar Sevilla i Long Beach. Leena hämtar upp mig och snart möter vi Gerben, min, nyfunne holländska vän, utanför restaurangen där vi sedan återförenas med "Euro Friends of LA". Andra träffen med denna meet up grupp och även denna kväll blir lyckad. Tapas, spansk musik och dans, stämmningen är på topp!

Lördagmorgon, trött efter fredagens bravader men upp tidigt för att åka iväg till Venice Beach där jag träffar Gerben igen. Tanken var beach häng och surfing (som Gerben skulle lära mig), men ack vad dragna vid näsan vi blir. Som vanligt när jag lämnar San Gabriel där jag bor, så skiner solen och det är varmt och skönt. Men nästan två timmars bussfärd senare väl framme vid Venice Beach, har molnen hopat sig och disen ligger tung. Så våra surfplaner blev istället ersatta av sightsing i China Town i Down Town LA. Och tro det eller ej, men efter 10 minuters bussfärd från stranden så skiner solen på en klarblå himmel, typiskt!!
Senare på kvällen träffar jag Eddie, min nyfunne polare som gör mig sällskap på bussen varje morgon till jobbet, och ett besök på Starbucks (som finns i typ vartenda gatuhörn här i LA). Tre timmar senare lämnar vi fiket efter långa och intressanta samtal och poesiläsning.

På söndagen bär det av till Santa Monica för att träffa Tyler, som jag träffade förra helgen på klubben The Standard. Det blir en "favorit" i repris...strålande sol i San Gabriel och Down Town, men väl i Santa Monica hänger målnen gråa över himmlen. Men lite strosing tillsammans med Greg (som jag träffar på bussen) utmed shopping- och restauranggatan "The Promenade" gör att en timme förflyter och mot alla odds så tittar solen fram efter ett tag. Så det blir en snabb tur ner till stranden innan jag möter upp Tyler på en sports bar för att kolla på amerikansk fotboll. Måste erkänna att jag känner mig aningen malplacerad, då mitt intresse för amerikansk fotboll är lååångt ifrån resten av besökarnas. Men det blir en upplevelse det också, även om jag mest tittar på och förundras över alla galna fotbollssupportrar (vilka är många här i USA).







lördag 20 september 2008

Dancing in the moon light!

First of all to the american guys I met at Venice beach. Thank you for introducing me to the american food culture and corndog, it was good (I promise :) It was really nice to hang out with you and I hope you had a great evening then!

And to Gerben. Really nice to meet you and I´m looking forward to the "Spanish night" and hopefully some surfing :)


Så har jag nästan varit här i en månads tid, bara tre fjärdedelar kvar av min tid här i LA! Crazy...vart tar tiden vägen? Dagarna bara flyger fram och ibland önskar man att man kunde trycka på bromspedalen. Samtidigt som det är skönt på ett sätt att tiden går fort, så vill man hinna med så mycket som möjligt av äventyret här på andra sidan Atlanten.

Men i alla fall så har ytterligare en jobbvecka gått och vi har nu börjat med vårt första riktiga försök i vår in vitro studie där vi ska utvärdera effekten av antibiotikumet doxycyklin på sjukdomen cystisk fibros och dess inflammatoriska svar. Första punkten är att utvärdera den toxiska effekten av läkemedlet på de humana lungepitelcellerna som vi använder, så på schemat i veckan har cytotoxtest stått som första punkt. Vi väntar med spänning på resultatet :)

Nog med jobb för tillfället och över till helgens aktiviteter. Helgen började med utgång och min första riktiga inblick i vad nattlivet i LA har att bjuda på. Jag, Leena och några av hennes vänner bestämde oss för ett besök på The Standard, ett hotell nere i Down Town LA med en bar/klubb högst upp på taket. När vi kommer dit vid tiotiden (i LA stänger alla ställen vid ett/två redan) så får vi dock vänta i närmare en timme innan vi till slut får komma upp till det omtlade och hippa innestället. Men det (plus de 20 dollarna inträde) var det absolut värt. Väl uppe på taket möter man en magnifi utsikt över hela Down Town LA och dess skyskrapor. En ljummen kvällsbris drar in, månen lyser ovanför taken, musiken hörs från högtalarna och folk dansar och skrattar...stämningen är på topp! Lyxigt värre med pool, öppen brasa, barer och exklusiv inredning. Det är så här man tänker sig LA! Så min första glimt av utelivet i LA blev en succé med nya bekantskaper i bagaget :)


Söndagen var vigd till ett besök på ytterligare en av LA:s alla stränder. Denna gången var det Venice Beach som stod på tur och jag måste säga att de hittentills varit den bästa. Snäll som han är så släppte Jason av mig påväg till jobbet så jag slapp mecket med bussar och tåg. Påvägen dit hopade sig molnen på himlen och det såg inte ljust ut för en dag på stranden. Men väl framme så hinner jag knappt lägga ut handduken förrän solen skiner på en klarblå himmel...det är så det ska vara :) Jag får snart kontakt med ett gäng surfkillar som barrikerar sina surfbrädor intill min plats. Av dem blir jag introducerad i den amerikanska matkulturen och blir bjuden på corndog (friterad korv). Kankse inte vad jag skulle äta dagligen med ett stort leende på läpparna, men ändå rätt gott...och typiskt amerikanskt :) Väl lämnad ensam igen så möter jag Gerben från Hollan. Mycket trevlig och lättsam kille och vi sitter snart och pratar om allt ifrån himmel och jord. Det visar sig att han gett upp allt där hemma i Holland, sålt hus och allt, för att ut och resa och surfa i LA och hela Sydamerika...snacka om att leva livet, grymt!

Det var denna veckan i korthet och nu väntar snart sängen för att ladda upp batterierna inför nästa veckas jobb och utmaningar :)



























söndag 14 september 2008

Euro Friends of LA - knytkalas på Redondo Beach


















meetup.com - den som kläckte denna idé is a genius!!
För ensamma och vilsna själar är det bara att klicka in på denna sida för att finna andra likasinnade och skapa nya kontakter att hitta på roliga upptåg med. Ny och bortkommen som jag är här i LA så tog jag tillfället i akt och gick med i några meet up grupper för att lära känna lite folk och komma ut och upptäcka staden.

Euro Friends of LA - ja det är så vi kallar oss. En meet up grupp där folk från Europa träffas och hittar på roliga saker tillsammans i LA. Min första "happening" med denna grupp var knytkalas med europeisk "tough" på Redondo Beach. Så gårdagskvällen ägnades åt att baka äkta svensk smuläppelpaj att bjuda på...och det blev en succe =)

Dagen börjar med en (inte så ovanligt för LA) 45 minuters biltur tillsammans med Leena (Julies dotter) för att komma till Redondo Beach och Veteran Park där picknicken skulle äga rum. Solen skiner när vi lämnar San Gabriel, men väl framme vid stranden har molnen hopat sig och vinden ger sig väl till känna. Men men, det ska nog bli trevligt ändå...och det blir det minsann också. Vi är bland de första som anländer, trots nästan en timme försenade. Lite nervöst och spännande att träffa nya människor som man aldrig träffat tidigare. Men snart pratar man obesvärat med varandra och stämmningen är avslappnad och på topp. Fler och fler droppar in och matberget bara växer. Massa god mat av alla dess slag (Leena stod för munkarna, det amerikanska inslaget), trevliga människor och många givande och intressanta samtal. Men tre timmar senare ger jag och Leena upp och kan inte längre trotsa vädrets makter som inte var med oss idag. Vi som klätt oss för strandhäng fick vackert se oss dragna vid näsan och blåa om läpparna (låter otroligt med tanke på att det är Sunny California vi snackar om!) bege oss hemåt igen. Men nöjda och exalterade efter dagens upplevelse styr vi återigen mot San Gabriel (där solen skiner när vi kommer hem, typiskt!).







söndag 7 september 2008

Sunny day in Laguna Beach































Snart har två veckor gått av mitt äventyr här på andra sidan Atlanten och innan jag vet ordet av kommer jag vara tillbaka hemma i Svedala. Två dagar har gått sedan min kära roomie Emelie har åkt och jag hoppas hon har det bra där hemma. Själv har jag underhållit mig med bad och sol...och lite rapportskrivning för att stilla mitt samvete =)

Idag åkte jag, Ching (vet ej hur det stavas...hon är i alla fall den andra tjejen som bor i huset) Julie och Jason ner till den omtalade Laguna Beach från TV-serien. Cirka 1 timmes bilfärd och ett snabbt stopp i Irwin (där Ching annars bor) för att hämta hennes bankkort som hon glömt på en restaurang (fråga mig inte hu?), sedan var det bara att dra in doften av Stilla havet och njuta av vågornas sound! En lite mindre strand än den vi varit på i Santa Monica och tyvärr mycket äckligt sjögräs i vattnet, men den har absolut sin charm. Jag och Ching barrikerar oss på stranden och solar och badar bäst vi vill, medan Julie och Jason skyr solen och åker till en mexikansk restaurang i närheten för att mätta ett annat behov.

Nu sitter jag här på mitt rum med fläkten surrandes för fullt i ena örat och snart väntar sängen och en ny arbetsvecka framför mig...Time flies!!!








fredag 5 september 2008

City of Angel(s)




One angel has left..."City of Angels" blev idag "City of Angel". Emelie har nu lämnat LA för att åka tillbaka till Svedala igen. Det var med tunga steg som jag idag lämnade vårt "hem" på Fairview Ave för att gå till jobbet, med vetskapen om att när jag kom hem igen skulle Emelie vara borta och jag ensam i "the big city". Kommer sakna min roomie! Vem ska nu väcka mig om jag inte hör väckarklocka genom öronpropparna (fläkten låter som en hel bisvärm gånger tusen) eller hjälpa mig med datorn när den inte vill som jag vill (vilket är ganska ofta)? ;)
Men utmaningar är till för att överkomma och jag ska nog klara mig fint här ändå!
Lycka till där hemma i Svedala Sweety (Emelie) och glöm inte att ringa ;) I miss you!